Svenska företag upplever en ökad administrativ börda samt svårigheter med planering och prissättning till följd av klimatstyrmedlet CBAM. Samtidigt ser företagen CBAM som ett permanent regelverk som måste integreras i verksamheten. Det visar en studie som Oxford Research har genomfört på uppdrag av Naturvårdsverket. Studiens syfte är att öka kunskapen om styrmedlet och dess påverkan på svenska företag.
Oxford Research har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en enkät -och intervjustudie med svenska företag om deras erfarenheter av CBAM. CBAM är ett klimatstyrmedel på EU-nivå som prissätter koldioxid på utsläppsintensiva importerade varor såsom stål, cement, aluminium, konstgödsel, elektricitet och vätgas. Styrmedlet ska förhindra att produktion flyttar från EU till länder med mindre strikta klimatkrav.
Syftet med studien är att öka kunskapen om hur CBAM kan komma att utvecklas, fördjupa förståelsen för hur det påverkar företagen samt identifiera vilken ytterligare vägledning och vilket stöd företagen behöver från berörda myndigheter.
De drygt 200 företag som svarat på enkäten importerar främst järn, stål och aluminium och de flesta är verksamma inom tillverkning, handel och byggverksamhet. Studien visar att företagen upplever ett antal utmaningar och konsekvenser till följd av CBAM. Enligt företagen har den administrativa bördan ökat eftersom styrmedlet kräver nya regeltolkningar och nya rutiner hos företagen. En annan utmaning är att få fram tillförlitliga faktiska utsläppsdata från leverantörer utanför EU, som ofta saknar system eller incitament att lämna ut sådan information. Företagen upplever även osäkerhet kring framtida kostnader och regelutvecklingen som försvårar planering och prissättning.
En mindre andel av företagen ser att CBAM kan fungera positivt genom att ge minskade prisfördelar för producenter utanför EU med höga utsläpp och ökad transparens i leverantörsdialoger. Det kan även ge ett försprång för företag som i ett tidigt skede anpassar sig efter styrmedlets krav.
För att underlätta företagens möjligheter att följa de krav som CBAM ställer på dem önskar företagen att myndigheternas vägledning utvecklas genom:
Vägledningen bör anpassas till olika företagsstorlekar och verksamhetstyper, enligt studien. Små företag har färre resurser, tycker att det är svårare att göra rätt i rapporteringen och ser fler negativa affärsmässiga konsekvenser än större företag. De har svårare att absorbera ökade kostnader och investera i systemstöd. Större företag har bättre resurser att hantera CBAM-rapporteringen men ser större strategiska risker än de mindre företagen, såsom påverkan på den globala konkurrenskraften och stor komplexitet i att hantera omfattande värdekedjor. Samtidigt är det framför allt större företag som kan se CBAM som ett verktyg för mer rättvis konkurrens om de själva har och kan visa på låga utsläpp.
Företagens förslag till utveckling av CBAM-reglerna handlar exempelvis om:
Mindre företag och företag med små importerade volymer vill även se en justering av tröskelvärden för när rapportering måste göras. Exportföretag kan uppleva orättvis global konkurrens med dem som inte behöver betala för utsläpp och föreslår därför att hänsyn på något sätt tas till dem.
Företagen vill ännu inte se att CBAM omfattar nedströms produkter och fossila plaster. Några företag har även mer långtgående förslag som att införa fasta avgifter eller tullpåslag i stället för certifikathandel, att rapporteringsansvaret flyttas till leverantörerna och att dessa rapporterar i en central EU-databas.
Företagen ser CBAM som ett permanent regelverk som måste integreras i ordinarie verksamhet och deras fokus ligger på regelefterlevnad. Få av studiens företag förväntar sig omfattande regelförenklingar, men hoppas på stabila och mer förutsägbara regler. De överväger oftast inte ett leverantörsbyte på grund av CBAM eftersom de ofta saknar realistiska alternativ och det är dyrt att ställa om från etablerade samarbeten.
Se fler publikationer →
SHARE