Studie om nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden

Utrikesfödda kvinnor – och framförallt kvinnor som kommit som flyktingar eller genom familjeåterförening – är tydligt underrepresenterade på den nordiska arbetsmarknaden – både i jämförelse med kvinnor födda i Norden och i jämförelse med män med liknande bakgrund. Detta medför en rad problem i de nordiska länderna, både på individnivå och på samhällsnivå. Brist på sysselsättning innebär en förhöjd risk att fastna i ekonomiskt sårbara situationer och social marginalisering.

Det är några av de observationer som görs i den studie som Oxford Research har genomfört på uppdrag av Nordiska ministerrådet om nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden i Norden. En central slutsats av studien är att nyanlända kvinnors långsamma etableringsprocess sannolikt är en blandning av en arbetshämmande incitamentsstruktur för individen och det sätt på vilket den nordiska arbetsmarknaden är strukturerad. Studien visar också att åtgärder som är specifikt inriktade på kvinnor inom ramen för de nationella etableringsinsatserna är ytterst ovanliga.

Fredag den 13 april presenterade Oxford Researchs analytiker Anna-Karin Gustafsson resultatet av studien på en nordisk konferens om utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Konferensen anordnades inom ramen för det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet för arbetsliv 2018. Syftet med konferensen var bland annat att presentera aktuell forskning, diskutera utmaningar samt lyfta fram goda exempel på lyckades etableringsinsatser. Deltog gjorde samtliga nordiska arbetsmarknadsministrar, departements- och myndighetsrepresentanter från de nordiska länderna samt företrädare för OECD.

I samband med rapportsläppet intervjuades en av huvudförfattarna, Anna-Karin Gustafsson, av Arbetsliv i Norden/Nordic Labour Journal. I intervjun betonade hon bland annat att nyanlända kvinnor i lägre utsträckning får ta del av insatser som har stor sannolikhet att leda till jobb:

Forskningen visar att arbetsmarknadsinriktade insatser är de mest effektiva i att få deltagarna i arbete, men det är främst de nyanlända männen som erbjuds insatser som praktik, medan kvinnorna får insatser som inte involverar kontakt till verkliga arbetsplatser.

I rapporten framhålls också att insatser inom ramen för nationella introduktionsprogram och som riktar sig specifikt mot kvinnor är väldigt ovanliga. Jämställdhet lyfts ofta som en viktig dimension i politiska dokument men är samtidigt svårt att spåra i konkreta insatser.

Läs mer och ta del av hela studien här.

Delar av konferensen om nyanländas etablering går att se i efterhand här.

För frågor om studien är du välkommen att kontakta analytiker Anna-Karin Gustafsson på anna-karin.gustafsson@oxfordresearch.se