Den 4 oktober firar Sverige Kanelbullens dag i syfte att uppmärksamma den långa bulltradition som finns i landet. Dagen till ära bjuder Oxford Researchs senioranalytiker Dr Gunnar Lindberg på en analys av effekterna på sysselsättningen i Sverige.
Skapar Kanelbullens dag verkligen över 100 jobb i Sverige? Den frågan ställer sig Oxford Researchs senioranalytiker Dr Gunnar Lindberg.
Vi är idag ca 10 miljoner människor i Sverige. Branschuppgifter gör gällande att ”det säljs ungefär 6,5 – 7 miljoner bullar runt om i Sverige under Kanelbullens dag, och det bakas över 2 miljoner bullar i hemmen”. Det skulle bli närmare 9 miljoner bullar.
Om vi antar att en kanelbulle i snitt kostar 20 kr och att ingredienserna kostar ca 5 kr får vi dels en effekt på livsmedelssektorn, dels en effekt för caféer, de som säljer bullar till kontor, transportörer m.m. Låt oss partiellt fokusera på effekten för livsmedelsindustrin, eftersom denna effekt uppstår både då bullar säljs och då människor bakar sina bullar hemma. Den exogena effekten från dagen blir alltså en ökad efterfrågan på livsmedelsprodukter till ett värde av 45 miljoner kr.
Dr Gunnar Lindberg
Låt oss använda denna exogena efterfrågeeffekt tillsammans med en Input-Output modell för att se vilka effekterna blir på Sveriges ekonomi och sysselsättning. Livsmedelsproduktion har en multiplikator på 2,53 vilket innebär att för varje krona som efterfrågan ökar i sektorn ökar den totala produktionen i ekonomin med det värdet (pga. att alla andra sektorerna i ekonomin också måste öka för att svara upp mot ökad efterfråga på insatsfaktorer mm.) Effekten av kanelbullarna blir således totalt 113,85 miljoner kr.
Sysselsättningsmultiplikatorn för livsmedelsproduktion är 1,47 vilket innebär att en miljon i ökad efterfrågan i sektorn totalt skapar 1,47 jobb i hela den svenska ekonomin. Vi använder den exogena effekten som var 45 miljoner kr och ser att det betyder att kanelbullens dag leder till ca 66 heltidsjobb i Sverige varje år.
Utöver detta skapas även en handelsmarginal i de sektorer som säljer kanelbullar, samt ett värde hos de som transporterar kanelbullar till arbetsplatser. Dock uppstår troligtvis inget mervärde i transporter av råvaror till butiker och bagerier eftersom det nog faller inom ramen för de normala transporterna.
Om vi antar att caféer och transportörer delar på ett värde av ca 15 kr per bulle uppstår det i dessa branscher ett värde på 105 miljoner kr (utifrån att 7 miljoner bullar bakades utanför hemmen). Caféer har en multiplikator på ca 2,6 och spedition en på ca 2,4 – vilket betyder att om vi tar ett ovetenskapligt snitt blir ”ringarna på vattnet” här ca 262,5 miljoner kr.
Sysselsättningseffekten är mer komplicerad i detta fall eftersom caféer har en effekt på 2,17 personer/miljon medan spedition är betydligt lägre på 1,63 personer/miljon. Men om vi antar att de delar på omsättningen blir effekten totalt: 114+86=200 personer.
Sammanfattningsvis:
Om vi tar hänsyn till råvarorna för att baka en bulle industriellt och hemma, påslag hos caféer, samt transporter för de bullar som säljs ute och konsumeras på arbetsplatser – blir slutsatsen att:
Denna analys har inte tagit hänsyn till de negativa effekter som uppstår på miljön då vi konsumerar varor och tjänster. I detta fall ökade vår konsumtion av livsmedelsprodukter samt att transporterna i samhället ökade. De långsiktiga effekterna blir också att konsumtion och/eller sparande minskar i andra sektorer vilket delvis kan motverka de positiva ekonomiska effekterna (en omfördelning sker mot kanelbullar). Effekter på folkhälsan kan också uppstå, både positiva psykiska effekter, och negativa fysiska.
En glad Kanelbullens dag, med lagom många kanelbullar, önskar vi på Oxford Research Sverige!
SHARE