Kvinnliga företagare representerar en liten del av alla företagare i Sverige och EU. En nyligen publicerad studie av Eurofound undersöker förekomsten av finansiering riktad till företag ledda av kvinnor och ger förslag på åtgärder för att stötta kvinnliga entreprenörer.

Flera av de hinder som beskrivs i relation till kvinnligt företagande relaterar till finansiering, men det handlar också om tillgång till rätt nätverk och brist på tillgänglig information och rådgivning. På senare tid har flera fonder gått i bräschen för kvinnligt företagande och i allt större uträckning börjat investera i företag ledda av kvinnor eller företag med jämställd representation. Ett exempel på en sådan fond är den svenska privatfonden Indecap Q30 som argumenterar för att företag som leds av kvinnor är mer säkra att investera i.

Nyligen publicerade Eurofound rapporten Female entrepreneurship: Public and private funding. Rapporten undersöker i vilken uträckning privata och offentliga medel används för att investera i företag ledda av kvinnor i EU och Norge. Rapporten redovisar även den samlade förekomsten av offentliga finansieringsinstrument och offentliga stödsystem som gör det möjligt för kvinnor att driva företag. Resultaten som presenteras i rapporten kan komma att få stor betydelse för politiken framöver då den nya ordföranden för Europeiska kommissionen, Ursula van der Leyen, deklarerat att jämställdhet utgör en tydlig prioritet under kommande år.

Oxford Research har bidragit till studien genom att kartlägga vilka privata och offentliga fonder samt stödsystem som finns i Sverige och som aktivt investerar i kvinnligt ledda företag. Därtill har vi genomfört intervjuer med kvinnliga entreprenörer som mottagit offentligt och privat stöd i syfte att undersöka deras erfarenheter som stödmottagare.

Vad gäller Sverige visar rapporten att:

  • Sverige har relativt få statligt finansierade entreprenörskapsprogram för kvinnor (ett program) jämfört med andra EU-länder som Irland (nio program), Frankrike och Belgien (sex program) och Spanien (fem program)
  • Sverige tillhör den grupp länder med minst andel kvinnliga företagare. Sverige ligger med sina 5,38 procent under EU-genomsnittet på 10 procent (2019). EU-länderna med högst andel kvinnliga företagare är Grekland, Italien, Polen, Nederländerna och Spanien

Vad gäller EU som helhet visar rapporten att:

  • Kvinnor är underrepresenterade bland beslutsfattare i riskkapitalbolag. Branschen är starkt mansdominerad
  • Kvinnor och män har inte samma tillgång till investeringar som görs av affärsänglar och riskkapital. Kvinnliga och manliga företagare har i grunden olika förutsättningar i entreprenörskapsresan
  • Kvinnor tenderar att vara koncentrerade till tjänstesektorer som är mindre tilltalande för investerare. Samtidigt upplever kvinnor fler finansieringsbarriärer i branscher som är kraftigt mansdominerade såsom tech-branschen. Detta trots att branschen generellt attraherar stora investeringar
  • Den ojämlika fördelningen av riskkapital har skapat en efterfrågan på affärsänglar och riskkapitalfonder som särskilt investerar i företag med kvinnliga ledare. Under det senaste året har elva fonder inrättats i sju EU-länder länder: Belgien, Tjeckien, Nederländerna, Polen, Spanien, Sverige och Storbritannien. Fonderna ägs i huvudsak av kvinnliga investerare och fondförvaltare
  • Flera EU-länder erbjuder offentligt stöd till kvinnliga företagare i syfte att öka andelen kvinnliga entreprenörer. Totalt har fler än 370 000 kvinnor i 19 EU-länder deltagit i någon form av offentligt stödprogram såsom utbildningar, affärsrådgivning, juridisk rådgivning, nätverksträffar eller mentortjänster

Rapporten ger följande rekommendationer till EU:s medlemsländer:

  • Att stötta så kallad ”gender lens investing”
  • Att främja mångfalden bland vanliga finansieringsinstitut
  • Att fortsätt stötta kvinnliga företag genom offentliga stödprogram
  • Att främja innovation och kvinnligt företagande

Har du frågor om uppdraget eller vill veta mer om kvinnligt företagande och den befintliga finansieringsstrukturer i Sverige och EU? Vänligen kontakta analytiker Sirin Celik på sirin.celik@oxfordresearch.se.

Oxford Research har tidigare genomfört flera studier på ämnet kvinnligt företagande:

Under 2017 genomförde vi en analys av nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden i de nordiska länderna på uppdrag av Nordiska Ministerrådet. Vi har även tagit fram en nuläges- och behovsanalys av utrikes födda kvinnors företagande och etablering på arbetsmarknaden på uppdrag av Tillväxtverket.