Oxford Research har på uppdrag av Statsrådets kansli i Finland undersökt tre svenska reformer för att stärka nyanländas vägar till utbildning och arbete. Syftet med uppdraget har varit att sprida lärdomar från Sverige till Finland om hur nyanlända kan få stöd för att komma i sysselsättning.

Uppdraget har genomförts som en del i ett större projekt som syftat till att stärka nyanländas utbildnings- och sysselsättningsvägar.

Rapporten, som nyligen publicerades av Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, visar att det trots framgångar fortfarande finns utvecklingsbehov i fråga om hur målgrupperna kan nås och hur informationssystemen fungerar.

”Mycket att lära mellan länderna”

Sirin Celik på Oxford Research menar att studien är viktig för att sprida lärdomar mellan Sverige och Finland när det kommer till nyanländas etablering.

– Tack vare studien kunde vi ge exempel på stuprör i de olika etableringsvägarna, samverkan mellan olika aktörer, hur aktörer integrerat andra tjänster som redan erbjuds till målgruppen och utveckling av servicesystem.

I rapporten diskuteras särskilt tre reformer som syftat till att skapa individuellt anpassade sysselsättnings- och utbildningsvägar för nyanlända:

  • ”Etableringsprogrammet” som är en frivillig modell med ekonomiska incitament. Deltagarna i etableringsprogrammet ska genomföra en plan som de kommit överens om och regelbundet rapportera om sina framsteg. Den etableringsersättning som betalas till deltagarna är bunden till att planen följs. Kommunerna deltar genom att erbjuda olika utbildningsalternativ. Språk- och samhällsstudier ingår som obligatoriska moment bland valfria kurser och arbetspraktik.
  • ”Etableringsjobb” som är en ny modell under uppstart med syftet att stimulera att anställningar för nyanlända och långtidsarbetslösa kommer till stånd. Modellen baseras på trepartsavtal mellan arbetsmarknadens parter och regeringen. Idéen bygger på att den som har ett etableringsjobb får lön från arbetsgivaren och en individersättning från staten. Den sammantagna disponibla inkomsten ska motsvara en inkomst i nivå med kollektivavtalens lägstalön
  • ”Snabbspår” som utifrån deltagarnas utbildning och arbetslivserfarenhet syftar till att aktivt styra personer till branscher som lider brist på arbetskraft. Modellen baseras på trepartsavtal mellan arbetsmarknadens parter och regeringen. Alla aktörer har en egen roll och vem som helst kan föreslå att ett snabbspår inrättas för en viss bransch. Bedömningarna av hur modellen fungerar varierar mellan olika spår, men allmänt har den fått ett stadigt fotfäste i det svenska servicesystemet.

Sirin Celik menar att ”Snabbspåret” visat sig framgångsrikt även i tidigare uppdrag som Oxford Research genomfört.

– Vi vet sedan tidigare att ”Snabbspåren” varit uppskattade. Ett exempel är hotellkedjan Scandic som samarbetat nära Arbetsförmedlingen för att just kunna validera och få in fler nyanlända kockar i sina hotellkök.

Utrymme för förbättringar

”Etableringsjobb” – som var en av de tre reformerna som ingick i studien – är en pågående reform där staten bland annat kompenserar för den del av lönen som understiger minimilönen i kollektivavtalen. Reformen förutsätter ändringar i lagstiftningen och den politiska diskussionen om modellens slutliga form pågår fortfarande.

Sirin Celik pekar på ”Etableringsjobb” som ett exempel på de utmaningar som finns när det kommer till den här typen av reformer.

– Vi ser att det görs mycket för målgruppen nyanlända i Sverige men mycket tar också tid eftersom det i regel är flera olika parter och processer involverade. Etableringsjobben är ett exempel på det. Modellen och riktlinjerna för etableringsjobben skulle egentligen träda i kraft nu i juli men har blivit uppskjutet till den 1 oktober 2020.

Klicka här för att ta del av rapporten.

För frågor om rapporten, kontakta analytiker Sirin Celik på sirin.celik@oxfordresearch.se