Oxford Research har genom kontoren i Sverige, Danmark och Finland bidragit till en ny Eurofound-rapport om åtgärder för att minska lönegapet mellan män och kvinnor.
- Den svenska modellen för lönekartläggningar är en av de mest heltäckande och detaljerade i EU, säger Amanda Kinnunen, som har bidragit till rapporten.
– Många EU-länder har under de senaste åren tagit fram verktyg som kan användas för att kartlägga löneskillnader mellan män och kvinnor och frågan har också prioriterats av EU-kommissionen, säger Amanda Kinnunen.
– Studien indikerar att lönekartläggningar har positiva effekter på arbetsplatser genom att de bidrar till ökad medvetenhet om eventuella ojämlikheter. Kartläggningarna stärker också transparensen vilket kan leda till ökad tillit mellan ledning och anställda.
Amanda Kinnunen hoppas att lönekartläggningarna ska få större spridning i EU framöver.
– Studien visar att kostnaderna för olika lönekartläggningar är relativt låga. Förhoppningsvis uppmuntrar det fler medlemsstater att ta fram liknande verktyg.
Rapporten undersöker tre modeller för lönekartläggningar som EU-kommissionen föreslagit och som syftar till att öka transparensen runt lönesättning och i längden till att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor.
För det första handlar det om en modell för enklare kartläggningar som ska stärka tillgången till information för anställda. Anställda ska bland annat ha rätt att begära ut information om lönenivåer som går att bryta ned på kön och typ av anställning.
För det andra handlar det om lönerapporter som ska redogöra för generella lönenivåer för en viss typ av anställning samt gå att bryta ned på kön.
För det tredje handlar det om mer omfattande lönekartläggningar som ska omfatta fördelningen av män och kvinnor på olika typer av anställningar, redogöra för hur arbetsprestationer utvärderas samt innehålla detaljerad information om löner och skäl till eventuella löneskillnader mellan män och kvinnor.
Den tredje modellen är den som tillämpas i Sverige. Enligt Amanda Kinnunen var svenska arbetsplatser tidiga med att genomföra lönekartläggningar:
– Svenska arbetsplatser började genomföra lönekartläggningar redan 1994 och reglerna har uppdaterats flera gånger sedan dess. Idag är den svenska modellen för lönekartläggningar en av de mest heltäckande och detaljerade i EU – i princip alla svenska arbetsplatser bör kartlägga lönerna årligen, säger Amanda Kinnunen.
Hon menar också att situationen ser delvis olika ut i de nordiska länderna:
– I Finland och Sverige är fackliga representanter oftast involverade i lönekartläggningen. I Danmark har däremot arbetsgivarorganisationerna en aktiv roll i processen.
Rapporten visar generellt att åtgärderna ser mycket olika ut i EU:s medlemsstater. Ändå är både arbetsgivare och anställda positiva till ökad transparens runt löner och lönesättning eftersom det ökar medvetenheten om eventuella ojämlikheter.
För frågor om rapporten, kontakta analytiker Amanda Kinnunen på amanda.kinnunen@oxfordresearch.se
SHARE