På uppdrag av Nordiska ministerrådet har Oxford Research kartlagt kunskap om kvinnor som inte deltar i nordiska integrationsprogram. Studien fokuserar på vilka faktorer som ligger bakom icke-deltagande samt hur deltagande kan stärkas.
- Vi vet sedan tidigare att utrikes födda kvinnor möter särskilda barriärer när de ska träda in på den nordiska arbetsmarknaden. I den här studien försöker vi få en så heltäckande bild som möjligt, baserat på datainsamling från både central och lokal nivå, säger Anna-Karin Gustafsson som har arbetat med studien.
Lyckad integration som motverkar segregation och socialt utanförskap är en viktig fråga för Nordiska ministerrådet, som stöttar de nordiska ländernas arbete med integration av flyktingar och invandrare. Det nordiska ländernas främsta etableringsfrämjande verktyg är de nationella offentliga integrationsprogrammen. Det har under åren funnits misstankar om att kvinnor har deltagit i dessa i lägre utsträckning och att de oftare hoppar av, men på grund av bristande uppföljning av deltagandet har det varit svårt att få en tydlig bild av problemet.
Nordiska ministerrådet har därför bett Oxford Research att kartlägga kvinnors möjligheter och hinder att delta i existerande nordiska integrationsprogram. Kartläggningen har gjorts genom dokumentstudier, intervjuer med relevanta aktörer och målgrupp samt fallstudier av etableringsfrämjande insatser utanför de reguljära programmen.
Det finns flera faktorer bakom icke-deltagande, menar Anna-Karin Gustafsson:
– Man kan dela in skälen till icke-deltagande i två kategorier – å ena sidan incitamenthinder, å andra sidan mer direkta barriärer. I den första kategorin ser vi exempelvis att kvinnor som tidigt får arbete på egen hand tenderar att utebli ur programmen. Men att man inte deltar kan också ha att göra med att man försörjer sig på annat sätt, eller att man helt enkelt inte strävar mot självförsörjning – kanske för att man tror att man inte är kapabel till det. Det finns även indikationer på att tillfälliga uppehållstillstånd kan ha en negativ inverkan på kvinnors vilja att delta i programmen.
– Sedan finns det även direkta hinder, som inte bara hindrar kvinnor från att delta i integrationsprogram, utan som hindrar dem från att delta på arbetsmarknaden över huvud taget. Det kan röra sig om ohälsa eller att man befinner sig i en socialt utsatt position, exempelvis att man lever under hot om våld. I vissa fall kan det röra sig om att man inte fått tillgång till eller inte känner tillräcklig tillit till barnomsorg eller att man helt enkelt inte nåtts av information om vilka möjligheter till etableringsstöd som faktiskt finns.
Rapporten lyfter fram att det behövs fler studier av kvinnors deltagande i integrationsprogram för att kunna ta fram mer effektiva och ändamålsenliga insatser som kan motverka segregation och socialt utanförskap.
– Trots brister i datatillgången gör vi bedömningen att antalet individer som uteblir på programmen antagligen inte är särskilt många. Och medan det förstås är väldigt bra nyheter så hoppas jag man i och med detta inte glömmer de kvinnor som antingen inte kan eller som väljer bort att delta. Dels för att de riskerar en långvarig eller till och med permanent frånvaro från arbetsmarknaden, vilket inte enbart är ett samhällsekonomiskt problem utan ett stort hinder för en individuella friheten. Att sakna inkomst, särskilt på lång sikt, för med sig stora risker för individens hälsa och välbefinnande. Dels kan frånvaro ur programmen vara en signal om att det finns behov av individuellt stöd, särskilt för att undvika att personer cementeras i sin sociala isolering, säger Anna-Karin Gustafsson.
Hon påpekar att studien har belyst ett antal viktiga satsningar i Norden:
– Jag hoppas också att fler får upp ögonen för de många fantastiska insatser och projekt som drivs lokalt runtom i Norden för att stötta kvinnor i deras etablering på arbetsmarknaden och för att erbjuda de som står längre ifrån arbetsmarknaden ett värdefullt socialt sammanhang och gemenskap. Här tror jag att det finns stor lärandepotential – både insats till insats och land till land.
Läs rapporten: ”Kvinnor som inte deltar i integrationsprogram”
För frågor om rapporten, kontakta analytiker Anna-Karin Gustafsson på anna-karin.gustafsson@oxfordresearch.se.
SHARE