Oxford Research har fått i uppdrag av Jordbruksverket att utvärdera genomförandet av och resultat från EU:s skolmjölksprogram i Sverige under perioden 2017–2023.
- Utvärderingen ska undersöka hur genomförandet av programmet sett ut under programperioden och bedöma programmets effektivitet sett till målen. Den färdiga utvärderingen kommer fungera som underlag inför skolmjölksprogrammets nästa programperiod, säger Louise Fabricius, senioranalytiker på Oxford Research.
Den utvärdering Oxford Research ska genomföra består av två delar. I den första delen ska vi utvärdera programmets genomförande, däribland de utbildnings- och informationsinsatser som genomförts, samt organiseringen av myndigheter och andra medverkande organisationer. Den första delen ska även innehålla en presentation av framträdande mönster i deltagande skolor samt en bedömning av måluppfyllelse.
I den andra delen ska vi dels undersöka i vilken utsträckning Skolmjölksprogrammet bidragit till en ökad konsumtion av mjölk och mjölkprodukter bland barn i Sverige, dels undersöka i vilken utsträckning som programmet bidragit till att barn fått ökade kunskaper om sunda matvanor.
Utvärderingen anlägger en teoribaserad ansats. I praktiken innebär det att Skolmjölksprogrammets interventionslogik kommer användas som referenspunkt för datainsamling och analys. Interventionslogiken beskriver hur programmet är konstruerat och hur det steg för steg är tänkt att uppnå önskade mål och effekter.
– Det finns flera fördelar med att använda en teoribaserad utvärderingsmodell. För det första ger den oss möjlighet att undersöka om de antaganden om sammanhang mellan aktiviteter, resultat och effekter som finns i interventionslogiken fungerat såsom det var tänkt. Det betyder att vi kan utvärdera både programmets genomförande och själva resultaten sett till målsättningarna. För det andra tar stort sett samtliga av Sveriges kommunala skolhuvudmän emot stöd från skolmjölksprogrammet. Det ger oss begränsade möjligheter att jämföra resultaten från en kommun som får stöd med en kommun som inte gör det för att bedöma vilka effekter skolmjölksprogrammet bidragit med. Därmed blir en teoribaserad utvärdering särskilt användbar i just detta fall, säger Louise Fabricius.
Jordbruksverket önskar att utvärderingen ska täcka frågeställningar inom en rad olika områden. Med stöd i EU:s verktygslåda för utvärdering (EU Better Regulation Toolbox) kommer vi att utvärdera följande aspekter av programmet:
I de bedömningar vi gör kommer vi ta hänsyn till andra nationella åtgärder som kan tänkas påverka skolmjölksprogrammet. Det kan till exempel handla om den nationella livsmedelsstrategin samt skattefinansierade måltider som riktar sig till barn och ungdomar i skolålder.
Utvärderingen kommer genomföras i tre faser: en inledande fas, en datainsamlingsfas och en sammanfattande fas. Slutrapporten ska lämnas till Jordbruksverket i december 2022 och därefter kommer presentationer hållas för Jordbruksverket och andra intressenter under 2023.
EU:s skolmjölksprogram grundades 1968 i och med bildandet av EU:s gemensamma marknadsordning för mjölk.
I Sverige syftar Skolmjölksprogrammet till att öka tillgången på mjölk i svenska skolor. Programmet ska på kort sikt öka ungdomars konsumtion av mjölkprodukter. På lång sikt ska programmet ha en utbildande roll när det gäller kostvanor. Stödet ska även bidra till att målen i EU:s gemensamma jordbrukspolitik nås.
Samtliga svenska offentliga och privata utbildningsinstanser – från förskola till gymnasium – kan ansöka om stöd från Skolmjölksprogrammet.
Skolmjölksprogrammet har utvärderats tidigare av Europeiska revisionsrätten. I en specialrapport från 2011 pekade revisionsrätten på att EU:s stöd till skolmjölk har en mycket begränsad effekt. Enligt rapporten hade mjölken i många fall köpts in även utan EU:s stöd.
Kontakta senioranalytiker Louise Fabricius på louise.fabricius@oxfordresearch.se om du har frågor om utvärderingen.
SHARE