Köpkraften för EU:s minimilöntagare sjönk kraftigt under 2023, visar en studie från Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, Eurofound, som Oxford Research bidragit till. Anledningen var den höga inflationstakten, som eliminerade de senaste årens reallöneökningar. Men i och med beslut om kraftigt höjda minimilöner i flera länder kan köpkraften för många löntagare stärkas under 2024.
Av totalt 27 EU-medlemsländer har 22 någon form av lagstiftning som reglerar minimilöner. Bland dessa ingår varken Sverige eller Finland i vilka lönenivån i stället sätts genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. Studien innehåller dock data om löneutvecklingen i båda länderna, data som Oxford Research har tagit fram.
I Finland präglades 2023 års avtalsrörelse av hårda förhandlingar inom bland annat teknologiindustrierna och transport-, handels- och vårdsektorerna, med flera strejker samt strejkhot under våren och sommaren. I slutet av 2023 hade löntagarnas nominella inkomstnivå, som inkluderar de avtalade löneökningarna, stigit med 5 procent jämfört med 2022.
Avtalsrörelsen präglades av ett ovanligt tätt samarbete mellan finska fackförbund, säger Elina Härmä, analytiker på Oxford Research.
– Fackförbund under landets största centralorganisation SAK arbetade för att deras medlemmar skulle få liknande löneökningar som arbetstagare inom industrisektorerna i Tyskland. Förbunden intensifierade sin koordinering som svar på arbetsgivarsidans koordinering. Samtidigt har vi sett starka avvikare från den gemensamma linjen som kan komma att påverka kommande avtalsrörelser. Jag kommer med intresse att följa vilken strategi som fackförbunden väljer i dessa.
Studien präglas av den fortsatt höga inflationstakten i medlemsländerna och hur minimilöntagare kan kompenseras för den genom höjda löner. I många länder var höjningen av minimilönen 2022 för liten för att kompensera för inflationen under 2023, varför många löntagares köpkraft minskade i fjol.
Men under 2024 kan förhållandet i många länder bli det omvända, spår Eurofound. Endast i Frankrike och i Tyskland var den årliga inflationstakten i december 2023 högre än den beslutade höjningen av minimilöner.
– Det här visar att det inte finns ett tydligt samband mellan höjda minimilöner och inflation i EU:s medlemsstater, säger Nils Brandsma, analytiker på Oxford Research.
– Många medlemsstater lyckades nämligen höja de nominella lönerna mer än inflationen. Inte ens i länder med automatisk indexering, det vill säga att lönerna höjs lika mycket eller mer än inflationen, var inflationstakten högre än i länder med avtalsreglerade löner så som Sverige.
Eurofound pekar på två faktorer som kan bidra till ett förändrat förhållande mellan inflation och löneökningar under 2024. Dels att lönesättare i större utsträckning än tidigare har tagit hänsyn till den kraftiga prisökningen, dels att EU:s nya lagstiftning för minimilöner har påverkat höjningar av minimilönen i flera länder.
Enligt EU:s minimilönelagstiftning, som medlemsländerna måste börja tillämpa senast november 2024, ska uppräkningen av minimilönen följa utvecklingen av den allmänna lönenivån. För att följa lagen har därför flera länder valt att koppla utvecklingen av minimilönen till utvecklingen av median- eller medellönen i landet.
SHARE