Myndigheten för Arbetsmiljökunskap (MYNAK) har gett Oxford Research i uppdrag att utvärdera systemet med sanktionsavgifter mot brister i arbetsmiljön. Syftet med utvärderingen är att undersöka hur effektivt sanktionsinstrumentet har varit sedan det infördes, samt vilka konsekvenser som avgifterna får för arbetsgivare, arbetstagare och arbetsmarknaden i stort.
Utvärderingen av sanktionsavgifterna kommer att utgå från tre modeller om hur sanktionerna är tänkta att fungera och vilka kedjor av effekter som de ger upphov till. Målet är att ge en heltäckande bild av sanktionsinstrumentets syfte och följder för att bedöma om det har fått avsedda effekter.
– Det ska bli mycket spännande att undersöka effekterna av sanktionsavgiftssystemet efter att det nu använts i snart 10 år. Det har hänt mycket på arbetsmarknaden och med arbetsvillkoren sedan dess, och frågan är fortfarande högst relevant, säger Nils Brandsma, analytiker på Oxford Research och en av dem som arbetar med uppdraget.
Utvärderingen kommer att baseras på bland annat intervjuer med lokala parter på arbetsplatser.
Inför att systemet introducerades 2014 fanns det en del farhågor bland arbetsmarknadens parter. Företrädare för arbetsgivarorganisationer ansåg att sanktionsinstrumentet skulle leda till oproportionerliga straff i förhållande till regelbrotten. Fackliga representanter var i stället oroliga för att sanktionerna skulle leda till att arbetsmiljöbrott avkriminaliserades helt.
– Något som gör vår studie extra spännande är att MYNAK bett oss att undersöka den könspolitiska dimensionen av sanktionssystemet. Vi ska titta på hur sanktionsavgifter fungerar på mansdominerade och kvinnodominerade arbetsplatser och om effekten ser olika ut mellan dem, säger Nils Brandsma.
Sanktionsavgifter ersatte straffsanktioner, det vill säga böter, 2014 efter ett beslut av riksdagen. Året innan, 2013, hade en statlig utredning kommit fram till att straffsanktioner är ineffektiva eftersom få anmälningar leder till åtal eller fällande domar. Sanktionsavgifter skulle enligt utredaren effektivisera tillsynsarbetet eftersom Arbetsmiljöverket självt kan ta beslut om sanktioner. Dessutom skulle konsekvenserna av att bryta mot arbetsmiljölagen bli mer kännbara eftersom avgiftsbeloppet kan vara högre än de ofta låga bötesbeloppen, hävdade utredaren.
Sanktionsavgifter mot arbetsmiljöbrott har utvärderats tidigare, bland annat 2017 då en utredning konstaterade att målsättningarna för systemet med sanktionsavgifter i vissa avseenden uppfyllts och att handläggningen i viss mån effektiviserats.
Oxford Research ska leverera en slutrapport av utvärderingen i december 2023.
SHARE