Hur ser EU-ländernas ekonomiska återhämtning, sysselsättnings- och arbetslöshetsgrad ut ett decennium efter finanskrisens utbrott? Eurofounds rapport ”Annual review of working life 2017” sammanfattar de viktigaste utvecklingarna inom arbetsmarknadspolitik, arbetsrätt och arbetsmarknadsdialog i EU-länderna och Norge år 2017. Oxford Research har bidragit med nationella rapporter för Sverige, Finland och Danmark.
I Eurofounds rapport ”Annual review of working life 2017”, som nyligen publicerades av byrån, går det bland annat att läsa om arbetsmarknadsreformer mot bakgrund av den politiska kontexten och de sociala parternas reaktioner i de olika medlemsländerna. Nedan följer ett utdrag från rapportens slutsatser:
Det ekonomiska klimatet i EU:s medlemsstater var gynnsamt år 2017. Utvecklingen på arbetsmarknaden präglades av återhämtning inom både sysselsättning och arbetslöshet samtidigt som viss variation förekom mellan medlemsstaterna.
Den positiva utvecklingen hänseende ekonomi och arbetsmarknad överskuggades av Brexit-förhandlingarna och strategiska förhandlingar om den framtida inriktningen för EU i social- och arbetsmarknadsfrågor.
I medlemsstater där den ekonomiska utvecklingen var god dominerades agendan av politiska åtgärder för att möta kompetensförsörjningsbehoven. Föreslagna åtgärder tog olika former: dels arbetsmarknadsåtgärder riktade mot personer utan sysselsättning eller bredare socio-ekonomiska grupper, dels åtgärder som ger arbetsgivare större friheter. Trots en övervägande positiv utveckling bland EU:s medlemsstater upplevde flera stater problem med hög eller oförändrad arbetslöshet och undersysselsättning, med begränsad löneutveckling som resultat.
Sett till utvecklingen av relationerna på arbetsmarknaden i medlemsstaterna och Norge kan det konstateras att 2017 var ett år utan dramatiska förändringar med betydande påverkan på institutioner, aktörer och processer. De främsta tvisteområdena, hela EU inräknat, var tillbakadragande av åtstramningsåtgärder och missnöje över löner.
En kartläggning av arbetsmarknadsdialogerna i EU:s medlemsstater visar att de nationella dialogerna, i flera fall, bidrog till konkreta förändringar i arbetslivslagstiftning. Överlag hade var sjätte arbetsmarknadsdialog någon form av effekt på lagstiftningen.
I den nationella debatten i flera länder märktes ett ökat fokus på arbetstagare och arbetstagares rättigheter, inklusive reglering för en bättre balans mellan arbete och fritid samt rättigheter för arbetande föräldrar och vårdnadshavare.
Avseende välmående på arbetsplatsen återfanns en geografisk skiljelinje mellan å ena sidan medlemsstater i södra Europa, inom vilka en debatt fördes om fysiska arbetsmiljöförhållanden, och å andra sidan medlemsstater i norra Europa (EU15), där debatten dominerades av psykosociala arbetsförhållanden.
Prognosen för 2018 pekar på en fortsatt god ekonomi för EU som helhet och likaledes ett gynnsamt arbetsmarknadsklimat. Samtidigt spås Brexit-förhandlingarna återigen överskugga den positiva utvecklingen. Intensiv aktivitet väntas även i färdigställandet av handlingar inför europaparlamentsvalet i maj 2019.
Ta del av hela rapporten till höger.
Här kan du ta del av den svenska rapporten. Här kan du ta del av den finska rapporten Här kan du ta del av den danska rapporten.
SHARE