Oxford Research har bidragit till en ny rapport från Eurofound som studerar hur minimilöner i Europa fastställdes under 2020.

Rapporten tar bland annat upp det svenska motståndet mot lagstadgade minimilöner på EU-nivå.

I rapporten granskas de svårigheter som nationella beslutsfattare stod inför i hanteringen av de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-pandemin. Rapporten diskuterar även direktivförslaget om minimilöner och reaktionerna från arbetsmarknadens parter på EU-nivå samt från nationella beslutsfattare.

För svenskt vidkommande tar rapporten upp att:

  • Den svenska avtalsrörelsen som ursprungligen var planerad till våren 2020 fick pausas i flera månader på grund av pandemin. Följden av detta blev sänkt löneökningstakt på den svenska arbetsmarknaden.
  • Merparten av de centrala aktörerna på den svenska arbetsmarknaden är nöjda med det nuvarande systemet med kollektivt avtalade minimilöner där makten över lönenivåerna ligger hos arbetsmarknadens parter. Därför har många – såväl arbetsgivarföreträdare och arbetstagarföreträdare som politiker – uttryckt stor oro för direktivförslaget från EU-kommissionen som skulle kunna innebära att Sverige måste lagstifta om minimilöner.

Rapporten åtföljs av två ”working papers” som dels analyserar utvecklingen för lågavlönade och minimilönearbetare under det senaste decenniet, dels sammanfattar den senaste forskningen om minimilöner i EU:s medlemsstater, Norge och Storbritannien.

Oxford Research har bidragit till rapporten som korrespondent för Sverige och Finland.

Se fler publikationer →