Nyanlända kvinnors etablering

Utrikesfödda kvinnor, och framförallt kvinnor som kommit som flyktingar eller genom familjeåterförening, är tydligt underrepresenterade på den nordiska arbetsmarknaden – både i jämförelse med kvinnor födda i Norden och i jämförelse med män med liknande bakgrund. Detta medför en rad problem i de nordiska länderna, både på individnivå och på samhällnivå. Brist på sysselsättning innebär en förhöjd risk att fastna i ekonomiskt sårbara situationer och social marginalisering. Vidare är det viktigt för de nordiska länderna att resurserna hos den arbetsföra befolkningen nyttogörs maximalt, i synnerhet mot bakgrund av en åldrande befolkning och en stor arbetskraftsbrist på flera platser i Norden.

Trots de gemensamma utmaningar som de nordiska länderna står inför råder det brist på studier som tar sig an frågan ur ett nordiskt perspektiv. Mot bakgrund av detta har Nordiska Ministerrådet tilldelat Oxford Research medel för att genomföra en studie om om nyanlända kvinnors arbetsmarknadsetablering.

I studien kan Oxford Research bland annat konstatera att nyanlända kvinnors sysselsättningsgrad utmärker sig som särskilt låg relativt männens. Vidare visar sammanställningen av tidigare forskning att utrikes födda kvinnor nyttjar barnomsorg i längre utsträckning än inrikes födda, att brist på tidigare arbetslivserfarenhet utgör det kanske mest konkreta hindret för nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden och att bristande språkkunskaper påverkar kvinnors möjligheter att få jobb i betydligt större utsträckning än män.

En slutsats av studien är att nyanlända kvinnors långsamma etableringsprocess sannolikt är en blandning av en arbetshämmande incitamentsstruktur för individen och det sätt på vilket den nordiska arbetsmarknaden är strukturerad. Genomgången av de nationella etableringsåtgärderna visar att åtgärder som är specifikt inriktade på kvinnor inom ramen för de nationella etableringsinsatserna är ytterst ovanliga.