Oxford Research har utfört en översyn av den svenska gymnasiala lärlingsutbildningen, på uppdrag av Cedefop. Översynen ingår i en serie av så kallade ”Flash Thematic Country Reviews”.
Svensk gymnasial lärlingsutbildning introducerades i samband med gymnasiereformen 2011 (GY11) som ett alternativ till den skolförlagda yrkesutbildningen. Syftet med lärlingsutbildningen var att möta en tilltagande matchningsutmaning på arbetsmarknaden samt att stärka länken mellan arbetsmarknaden och det formella utbildningssystemet. Gymnasial lärlingsutbildning innebär att minst 50 procent av utbildningen utgörs av praktik på arbetsplatsen. Till skillnad från yrkesutbildningar generellt har antalet elever i gymnasiala lärlingsutbildningar ökat stadigt sedan utbildningsformens introduktion 2011.
Oxford Research har utfört en översyn av den gymnasiala lärlingsutbildningen, på uppdrag av Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning, Cedefop. Översynen genomfördes under perioden juni 2017-april 2018 och bestod av skrivbordsstudier och intervjuer med lärlingselever, skolpersonal, arbetsgivare och branschföreträdare samt företrädare för Skolinspektionen, Skolverket och Utbildningsdepartementet.
Studiens slutsatser är att:
Kännedom och attraktivitet: Skillnaden mellan gymnasial lärlingsutbildning och skolförlagd yrkesutbildning är inte alltid tydlig för arbetsgivare vilket riskerar att leda till konkurrens mellan utbildningsformerna och följaktligen svårigheter att locka nya elever till lärlingsutbildningen.
Lärlingsutbildningens överenstämmelse med arbetsmarknadens behov: Lärlingsutbildningen möter inte arbetsmarknadens behov full ut, vilket till viss del kan förklaras av bristande strukturer: dels vertikalt mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden, dels horisontellt mellan olika nivåer inom utbildningssystemet. Studien pekar på att skolor upplever svårigheter i att få till stånd lokala programråd.
Ansvar och ägarskap för utbildningen: Det tycks finnas en asymmetrisk relation mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare, där utbildningsanordnare upplever sig vara beroende av arbetsgivarnas deltagande i lärlingsutbildningen för att kunna driva utbildningarna. Samarbetet med arbetsgivare är ofta personberoende med ett ansvar som ligger på enskilda yrkeslärare.
Arbetsgivares delaktighet i utbildningen: Arbetsgivares generella delaktighet i lärlingsutbildningen är låg, givet ambitionen att stärka yrkesutbildningen i Sverige. Vissa arbetsgivare upplever att lärlingsutbildningen är tidskrävande att delta i, medan andra ser lärlingsutbildningen som ett sätt för att rekrytera billig arbetskraft.
Baserat på slutsatserna presenteras följande förslag på förbättringar av den gymnasiala lärlingsutbildningen:
Tydliggör lärlingsutbildningens identitet.
Gör lärlingsutbildningen mer mottaglig för arbetsmarknadens behov.
Involvera arbetsgivare i större utsträckning i urvalet av lärlingar och i bedömningen av lärlingarnas prestation.
Stärk samarbetet mellan olika intressenter som är involverade i utbildningen.
SHARE