Smart industri i regionerna 2.0

Smart industri i regionerna 2.0 är ett av flera regeringsuppdrag som Tillväxtverket fått inom ramen för regeringens nyindustrialiseringsstrategi.

Oxford Research har genomfört en portföljanalys, dokumentstudier, intervjuer, observationer, samt haft kontinuerlig dialog med Tillväxtverket. I utvärderingsrapporten skriver vi att:

• Smart industri i regionerna 2.0 har inneburit en bred utlysning av medel för att främja smart industri på regional nivå. Projekten har utformats utifrån den regionala kontexten, vilket gjort att satsningen fått ett brett genomslag inom regionerna.
• Utvärderingen bedömer att nyindustrialiseringsstrategin och industrins omställning har stärkts och aktualiserats som fråga på regional nivå, genom ökad kunskap om industrins förutsättningar och påverkan på det regionala strategiarbetet. Regionalt utvecklingsansvariga aktörers deltagande i projekten har varit viktigt för att säkerställa att kunskap från projekten sprids i regionerna, men även för att säkerställa bredare resultat i linje med regeringsuppdragets syfte och mål.
• Flexibiliteten i Smart industri i regionerna 2.0 har möjliggjort synergier med andra finansieringsinstrument och regionala prioriteringar. Tillväxtverkets erfarenhetsutbyten och nätverksaktiviteter för regioner och projektaktörer, har varit mycket uppskattade. Möjligheten att inspireras, dela utmaningar, lärdomar och idéer till lösningar anses vara viktiga i det regionala arbetet. I bästa fall bör erfarenhetsutbyten ske proaktivt och framåtsyftande – för att vägleda kommande satsningar. Ett exempel på detta är de dialogrundor som genomfördes inför och under utlysningen.
• Industrin som målgrupp är svår att nå ut till. Detta är ett strukturellt problem för företagsstödjande program som också präglat projekten inom Smart industri i regionerna 2.0. Trots svårigheten har projekten överkommit svåra hinder, byggt upp värdefulla erfarenheter och samlat lärdomar.
• En annan central utmaning för projekten har varit covid-19-pandemin. Pandemin har försvårat projektens kontakt med företag och minskat möjligheten till möten. Två lärdomar från detta är vikten av att ha ett flexibelt arbetssätt – och de fördelar som finns med digitala sammankomster.
• Bredden i projektportföljen har till viss del begränsat utvärderingsbarheten av insatsen på en samlad nivå, och det har varit svårt för utvärderingen att följa en gemensam förändringsteori. Indikatorer och resultattyper har varierat mellan projekten, som en följd av den regionala anpassningen. Det finns därtill vissa brister i rapporteringen från vissa projekt.
• Utvärderingen har tidigare påpekat – och vill även i slutrapporten lyfta fram – att det finns ett kommunikativt glapp mellan vad Tillväxtverket velat uppnå med uppdraget, hur utlysningen utformats och vad Tillväxtverket finansierat för typer av projekt, samt hur Tillväxtverket följt upp detta. Uppdragets förändringsteori hade kunnat tydliggöras och linjeras i ett tidigare skede, tillsammans med andra styrande dokument. Dels för att kommunikativt tydliggöra satsningens tänkta inverkan, dels för att underlätta och styra uppföljning och utvärdering.

Vi lämnar följande rekommendationer i rapporten:

• Det är viktigt att fortsätta arbeta med regional anpassning och i tät dialog med regionerna i utformning av utlysningar liknande Smart industri i regionerna 2.0. För att få mesta mervärde av den regionala anpassningen är det också viktigt att säkerställa att projekten förankras mot en tydlig regional behovsanalys. En framgångsfaktor är att regionalt utvecklingsansvariga är aktivt involverade.
• Erfarenhetsutbyten bör ske med tydlighet i målgrupp och syfte för att deltagare ska få ut mesta möjliga av tillfällena. Utvärderingen ser också att erfarenhetsutbyten med fördel sker genom dialogrundor inför och under utlysningar, eller andra former för framåtsyftande utbyten för kommande satsningar, för att ge största möjliga utväxling.
• För en långsiktig verkan av insatserna är det viktigt att de upparbetade arbetssätten, relationerna och nätverken tas om hand hos projektaktörer och i regioner efter uppdragets avslut. Erfarenheter från Smart industri i regionerna 2.0 förstärker insikten att dessa aspekter behöver tänkas in i utformning och projekteringen av insatser.
• Utvärderingen uppfattar att det finns ett behov av att arbeta utifrån en mer tydliggjord och relevant förändringsteori i liknande satsningar. Med en långtgående regional anpassning behöver övergripande mål och tänkta vägar för inverkan finnas som ett stöd för utvärderingsbarhet, och för styrning av rapportering och uppföljning.