Oxford Research har på uppdrag av Statsrådets kansli i Finland undersökt tre svenska reformer som genomförts för att stärka nyanländas vägar till utbildning och sysselsättning. Syftet med uppdraget har varit att sprida lärdomar från Sverige till Finland om hur nyanlända kan få stöd att komma i arbete.
Uppdraget har genomförts som en del i ett större projekt som syftat till att stärka nyanländas utbildnings- och sysselsättningsvägar.
Rapporten, som nyligen publicerades av Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, visar att det trots framgångar fortfarande finns utvecklingsbehov i fråga om hur målgrupperna kan nås och hur informationssystemen fungerar.
I rapporten diskuteras särskilt tre reformer som syftat till att skapa individuellt anpassade sysselsättnings- och utbildningsvägar för nyanlända:
”Etableringsprogrammet” som är en frivillig modell med ekonomiska incitament. Deltagarna i etableringsprogrammet ska genomföra en plan som de kommit överens om och regelbundet rapportera om sina framsteg. Den etableringsersättning som betalas till deltagarna är bunden till att planen följs. Kommunerna deltar genom att erbjuda olika utbildningsalternativ. Språk- och samhällsstudier ingår som obligatoriska moment bland valfria kurser och arbetspraktik.
”Etableringsjobben” som är en ny modell under uppstart med syftet att stimulera att anställningar för nyanlända och långtidsarbetslösa kommer till stånd. Modellen baseras på trepartsavtal mellan arbetsmarknadens parter och regeringen. Idéen bygger på att den som har ett etableringsjobb får lön från arbetsgivaren och en individersättning från staten, så att den sammantagna disponibel inkomst blir skälig. Den disponibla inkomsten ska motsvara en inkomst i nivå med kollektivavtalens lägstalön
”Snabbspåret” som utifrån deltagarnas utbildning och arbetslivserfarenhet syftar till att aktivt styra personer till branscher som lider brist på arbetskraft. Modellen baseras på trepartsavtal mellan arbetsmarknadens parter och regeringen. Alla aktörer har en egen roll och vem som helst kan föreslå att ett snabbspår inrättas för en viss bransch. Bedömningarna av hur modellen fungerar varierar mellan olika spår, men allmänt har den fått ett stadigt fotfäste i det svenska servicesystemet.
”Etableringsjobben” – som var en av de tre reformerna som ingick i studien är en pågående reform där staten bland annat kompenserar för den del av lönen som understiger minimilönen i kollektivavtalen. Reformen förutsätter ändringar i lagstiftningen och den politiska diskussionen om modellens slutliga form pågår fortfarande.
SHARE