KONTAKT

En ny rapport från EU-myndigheten Eurofound om minimilönerna i EU visar att det finns en stor andel låginkomsttagare i de branscher som drabbats hårdast av covid-19. Det handlar bland annat om samhällsviktiga branscher som jordbruk och detaljhandel, där en stor andel arbetstagare lever på minimilön.

Oxford Research har bidragit till rapporten som kartlägger hur minimilöner sätts och utvecklas i EU:s medlemsländer, Norge och Storbritannien - och som ska fungera som ett stöd i EU:s arbete med rättvisa löner.

Den nyligen publicerade rapporten för 2020, som väger in situationen under covid-19-pandemin, visar att flera av de branscher som drabbats hårdast under pandemin har en stor andel arbetstagare med minimilön.

Rapporten visar bland annat att:

  • Flera samhällsviktiga branscher som har drabbats hårt av covid-19 har en stor andel arbetstagare som lever på minimilön, till exempel inom jordbruket där 15 procent lever på minimilön, inom detaljhandeln (13 procent) och i städbranschen (25 procent).
  • Flera ytterligare branscher som har drabbats hårt av covid-19 har en stor andel arbetare som lever på minimilön. Till exempel inom hotellbranschen är andelen arbetare som lever på minimilön 16 procent och inom kulturbranschen lever 14 procent av arbetstagare på minimilön.

En slutsats i rapporten är att debatten om minimilöner troligtvis kommer att påverkas av covid-19 och att minimilöner troligtvis kommer ingå som en av flera verktyg som EU:s medlemsstater kan använda för att hantera krisen. Rapporten argumenterar också för att bibehållna minimilöner och tryggad köpkraft i befolkningen kommer ha en viktig roll framöver för att stabilisera efterfrågan på varor och tjänster när den värsta krisen har lagt sig.

I länder som Sverige, där minimilönen inte är lagstiftad, utan istället regleras genom kollektivavtal, ser rapporten på minimilöner hos lågbetalda yrkesgrupper.

Vad gäller utvecklingen av minimilöner och situationen för de som lever på minimilön konstaterar rapporten att:

  • Flera EU-länder höjde sina lagstiftade minimilöner under 2020. I vissa länder har minimilönerna höjts väsentligt, som i Polen där minimilönerna höjdes med 17 procent och i Slovakien som höjde minimilönerna med 12 procent.
  • Mellan 2000 och 2018 har de lagstiftade minimilönerna i EU-länderna ökat med 7 procentenheter i genomsnitt. Lagstiftade minimilöner (bruttolöner) spänner nu från 2142 euro i Luxemburg till 312 euro i Bulgarien.
  • Lagstiftade minimilöner har blivit mer rättvisa under de senaste åren – gapet mellan minimilöner och medianlöner har blivit mindre i majoriteten av de EU-länder som har lagstiftade minimilöner. Trots att minimilönerna ökade ligger de i majoriteten av EU-länderna kvar under 60 procent av medianlönen.
  • Enligt en ungefärlig beräkning levde runt 9 procent av den samlade arbetskraften i samtliga EU-länder på minimilön 2017. Siffran var lägst i Sverige, Belgien och Danmark där 3 procent av arbetstagarna levde på minimilön. 2017 var det fler kvinnor än män levde på minimilön.
  • Sju av tio arbetstagare som lever på minimilön rapporterar att det antingen är svårt eller väldigt svårt att få det gå ihop ekonomiskt. I Sverige är det betydligt färre – inte ens en av tio arbetstagare som lever på minimilön i Sverige upplever att de har det svårt att få ihop det ekonomiskt. 

Läs rapporten (”Minimum wages in 2020: Annual review”) i sin helhet på Eurofounds hemsida.

Här kan du läsa mer om vårt uppdrag som nationella korrespondenter till Eurofound.

Välkommen att kontakta analytiker Anna-Karin Gustafsson på anna-karin.gustafsson@oxfordresearch.se om du vill veta mer om rapporten eller om vårt arbete som nationella korrespondenter för Eurofound.