Ny rapport om livslångt lärande

Syftet med studien har varit att belysa hur olika länder arbetar med livslångt lärande som ett medel för att underlätta näringslivets kompetensförsörjning.

Även om studien påbörjades innan coronapandemin bröt ut tror Louise Fabricius att viktiga lärdomar kan dras för de nya utmaningar som individer och näringsliv nu står inför.

– Kompetensutveckling och fokus på livslångt lärande stärker både individernas utvecklingsmöjligheter och företagens möjligheter för tillväxt och konkurrenskraft. Det blir extra viktigt under pandemin när många företag behöver ställa om och skala ned, säger Louise Fabricius.

Oxford Research har inom ramen för studien genomfört fem nationella fallstudier av Finland, Nederländerna, Irland och Storbritannien för att jämföra och dra lärdomar till liknande insatser i Sverige. Datainsamlingen har bland annat bestått av dokumentstudier av befintliga analysrapporter, policydokument, kvantitativa data från OECD samt intervjuer och en workshop med experter inom livslångt lärande och kompetensutveckling.

Rapporten lyfter fram följande resultat:

• Framför allt yngre och välutbildade tar del av livslångt lärande. I Sverige är det framför allt personer inom branscherna vård och omsorg samt utbildning som tar del av formell vidareutbildning. Sverige har en stor andel vuxna som tar del av formell vidareutbildning jämfört med de andra länderna.

• Livslångt lärande lyfts som en strategiskt viktig fråga på nationell nivå. Detta gäller för samtliga länder som ingått i studien. I både Sverige och Storbritannien finns livslångt lärande utpekat som ett fokusområde i de nationella strategierna för industrisektorn.

• Insatser med stark koppling till näringslivets behov. Samtliga insatser som har studerats utgår från samma utmaning, nämligen att arbetsmarknaden förändas i hög takt, vilket ställer krav på arbetskraften att anpassa sig till nya kompetensbehov.

• Fokus på matchning mellan utbildning och näringslivets kompetensbehov. De insatser som har studerats försöker alla möta näringslivets kompetensbehov. Det handlar bland annat om kartläggningar av kompetenser och kompetensbehov, utveckling och kommunikation av kurser och utbildningar samt upprättandet av plattformar och företagsnätverk.

• Utvärdering mot kortsiktiga mål. Utvärderingarna av de insatser som genomförs fokuserar i första hand på det direkta utfallet hos individer, företag och andra parter. I endast ett fall har en effektutvärdering gjorts av genomslaget på produktivitet och konkurrenskraft i företag.

Louise Fabricius menar att det saknas underlag för att visa på vilken typ av insatser som får störst genomslag.

– Alla länder är överens om att livslångt lärande är viktigt för utvecklingen samtidigt som det saknas evidens för vilka typer av insatser som är mest effektiva för att lärandet ska bidra till tillväxt. Det gör det svårare att verkligen främja det livslånga lärandet, särskilt bland mindre företag.

Utifrån studiens resultat har Tillväxtanalys presenterat ett antal generella faktorer att beakta vid utformningen av framtida insatser för livslångt lärande i Sverige:

• Efterfrågnedrivna insatser skapar relevans och engagemang

• Finansiella eller andra incitament är nödvändiga för att attrahera företag

• En långsiktig plan för ägarskap och organisering av insatser krävs för varaktiga resultat

• Uppbyggnad av strukturer för samverkan kräver långsiktighet och tålamod.

Studien ingår i Tillväxtanalys ramprojekt ”Hur kan staten underlätta näringslivets framtida kompetensförsörjning. Klicka här för att ta del av hela rapporten.

För frågor om fallstudierna eller vårt erbjudande inom livslångt lärande, kompetensförsörjning och -utveckling, vänligen kontakta analytiker Louise Fabricius på louise.fabricius@oxfordresearch.se.