Under hösten 2020 har Oxford Research genomfört en omfattande studie av hur covid-19-pandemin påverkat tillväxtfrämjande projekt och insatser inom Europeiska regionala utvecklingsfondens tematiska område 3.
I det kunskapsunderlag som vi presenterade för Tillväxtverket i december lyfter vi fram att projekten överlag varit framgångsrika i att hantera pandemin. Vi rekommenderar att framtida satsningar inom EU:s återhämtningspaket REACT-EU inriktas mot långsiktig omställning av näringslivet och regionala stödstrukturer.
Under våren 2020 fick Tillväxtverket i uppdrag av regeringen att undersöka hur Europeiska regionala utvecklingsfonden kan användas för att bemöta effekterna av pandemin på näringslivet i Sveriges regioner. Myndigheten vidtog en rad åtgärder, däribland att upphandla Oxford Research för att studera vilken påverkan pandemin haft på pågående projekt inom regionalfondens tematiska område 3.
Som en del i uppdraget skulle vi lämna rekommendationer inför utformningen av ett nytt insatsområde för implementeringen EU:s återhämtningspaket REACT-EU.
Studien som vi genomförde under hösten 2020 visar att projekten inom tematiskt område 3 varit framgångsrika i hanteringen av pandemin. Inget projekt har avbrutits, men merparten av projekten har på olika sätt behövt ställa om delar av verksamheten till de nya förutsättningarna och behov som uppstått i näringslivet och samhället. Aktiv hantering och bra stöd från Tillväxtverket och andra finansiärer har varit framgångsfaktorer i hanteringen.
I studien pekar vi på att projektens effekter på näringslivet sannolikt kommer att dröja och se annorlunda ut än vad som var tänkt när projekten skrevs fram. Detta beror dels på den påverkan pandemin haft på olika branscher och sektorer, dels på att flera projekt har hamnat efter i genomförandet, varav vissa har behövt ansöka om förlängd genomförandetid.
Störst påverkan har pandemin har haft på projekt som arbetar mot de branscher som drabbats hårdast av pandemin. Det handlar framför allt om projekt inom besöksnäring, tillverkningsindustri och kulturella och kreativa näringar. Samtidigt återfinns stora variationer inom branscherna, med specifika branschsegment och regioner som drabbats hårdare än andra. Till exempel har besöksnäringen varit mycket hårt drabbad i storstäder och andra regioner som är beroende av internationella besökare, medan regioner med många inhemska turister har gynnats av pandemin.
Studien pekar på att pandemin haft positiva effekter på det regionala utvecklingsarbetet och samarbetet mellan stödaktörer i regionerna. Intervjuer med ett stort antal projekt och regionala aktörer tyder på att arbetat med att utveckla regionala stödstrukturer har stärkts under pandemin. Dels har samordningen mellan regionala stödaktörer ökat, dels har pandemin påskyndat framtagandet av nya och innovativa digitala stödformer som har stärkt aktörernas kapacitet att stötta företagen.
Projekten har överlag haft en viktig funktion i den regionala krishanteringen mot näringslivet. Många av projekten har arbetat nära företagen och har därmed kunnat erbjuda anpassad rådgivning till företag i utsatta branscher, men har också kunnat koppla ihop företag med andra regionala och nationella stödmöjligheter som har upprättats för att bemöta pandemin. Till exempel har flera projekt arbetat med att länka samman företag med de företagslån som regeringen beslutat om och som tillhandahålls av Almi Företagspartner.
Studien har även omfattat de regionala riskkapitalstrukturerna och finansieringsprojekten som drivs av Almi Invest. Almi Invest har under pandemin varit aktiva i att stötta portföljbolagen genom rådgivning och kontinuerlig kontakt. Vår bedömning är att portföljbolagen klarat sig förhållandevis väl och att inga större avsteg därför behövt göras från de ursprungliga investeringsplanerna.
Vi pekar samtidigt på att de regionala riskkapitalstrukturerna behöver ses över utifrån pandemins påverkan på näringslivet. I regionerna utanför storstäderna har det privata kapitalet tagit ett steg tillbaka och vi menar att Almi Invest behöver vidta åtgärder för att attrahera nytt privat kapital till regionerna.
Som en del i uppdraget har vi lämnat ett antal rekommendationer till Tillväxtverket och andra aktörer i den regionala utvecklingspolitiken för hur framtida satsningar bör utformas. Rekommendationerna bygger både på den genomförda studien och på erfarenheter från finanskrisen 2008-2009 – som i vissa avseenden hade liknande effekter på näringslivet.
I det interna kunskapsunderlag vi tagit fram för Tillväxtverket rekommenderar vi att:
I början av 2021 kommer Tillväxtverket att publicera utlysningar från det nya insatsområdet som myndigheten har tagit fram för REACT-EU. Inom insatsområdet finns följande sex inriktningar:
REACT-EU kommer att pågå under 2021-2023 och ska fungera som en brygga mellan pågående programperiod inom regionalfonden och den nya programperioden som gäller för 2021-2027.
På Oxford Research har vi bred erfarenhet av regionalt utvecklingsarbete i kriser och bistår gärna i diskussion och framtagande av analysunderlag till den omställning som följer i pandemins spår. Kontakta VD Ylva Grauers Berggren på ylva.grauers@oxfordresearch.se eller +46 (0) 702 96 54 49 för frågor om uppdraget eller hur vi kan hjälpa dig.
SHARE