Oxford Research har på uppdrag av Föreningarna Nordens Förbund och Interreg-projektet Nordfokus studerat förutsättningarna för gymnasial yrkespraktik i utlandet inom Norden. Studien visar att de formella hindren för utlandspraktik mellan de nordiska länderna är få. Däremot behöver informationen och stödet till skolor, elever och arbetsgivare stärkas för att fler elever ska göra utlandspraktik i ett annat nordiskt land.

Syftet med studien har varit att ge Nordfokus ett kunskapsunderlag för arbetet med att utveckla en modell för utlandspraktik som kan anpassas till yrkesutbildningar i de nordiska länderna. Behovet av en sådan modell är stora, visar studien, men det kan finnas flera utmaningar med att få modellen på plats, säger Roe Langaas, senioranalytiker på Oxford Research, som arbetat med studien:

– I den nordiska samarbetet finns en tydlig ambition om att Norden ska ha en gemensam arbetsmarknad för både arbetstagare och praktikanter. Problemet är att skolor och arbetsgivare upplever det som resurskrävande att ta emot praktikanter från andra länder. När det kommer till elever har de ofta dålig kännedom om vilka möjligheter till utlandspraktik som finns och fördelarna med att praktisera i utlandet, säger Roe Langaas.

Modellen för utlandspraktik behöver långsiktig finansiering

En slutsats som Oxford Research drar i rapporten till Föreningarna Nordens Förbund är att praktikmodellen behöver en stabil och långsiktig finansiering. Därför rekommenderar Oxford Research Nordfokus att marknadsföra modellen till politiker på både lokal, regional, nationell och nordisk nivå:

– Från vår utvärdering av Interreg Öresund-Kattegat Skagerrak vet vi att bärkraften i många Interreg-projekt faller på att projekten saknar strategier för att säkra fortsatt finansiering och drift efter projektslut. Därför uppmanar vi Nordfokus att redan nu söka nya finansieringsmöjligheter som inte skapar ett ekonomiskt beroende till kortsiktiga projekt inom Interreg, säger Roe Langaas.

Oxford Research lämnar även en rekommendation om att praktikmodellen bör innehålla flera av de resurser och tjänster som så kallade vidareförmedlingsorganisationer erbjuder skolor. Vidareförmedlingsorganisationer är privata företag, ofta resebyråer, som tar en avgift för att hjälpa skolor att komma i kontakt med skolor och arbetsgivare i andra länder.

– Ett problem med vidareförmedlingsorganisationerna är att avgiften de tar ut utgör en ganska stor del av det ekonomiska stöd som skolorna får från Erasmus+, Nordplus Junior och andra program som ska stötta internationell mobilitet. Vi ser att Nordfokus och praktikmodellen kan fylla en liknande funktion inom Norden, säger Roe Langaas.

Ambitiöst EU-riktmärke för internationell mobilitet

Bakgrunden till Nordfokus-projektet är dels att få yrkeselever gör utlandspraktik, särskilt i ett annat nordiskt land, dels att det både i Norden och EU finns en uttalad ambition om att fler yrkeselever ska praktisera utomlands. EU:s medlemsstater har enats om ett riktmärke om att minst 8 procent av medlemsstaters yrkeselever ska delta i någon form av internationell mobilitet. Mellan de nordiska länderna finns sedan länge en överenskommelse om att underlätta för elever som vill praktisera i ett annat nordiskt land.

Interreg-projektet Nordfokus pågår till slutet av 2025 och är en fortsättning på projekten Nordisk Jobstart+ och Nordisk Jobløsning. Båda har precis som Nordfokus genomförts av Föreningarna Nordens Förbund.

Kontakta senioranalytiker Roe Langaas på roe.langaas@oxfordresearch.se om du vill veta mer om studien eller hur vi kan hjälpa din organisation med analys och utvärdering kopplat till utbildningsfrågor.