På uppdrag av Nordiska ministerrådet har Oxford Research tagit fram en rapport om kvinnor som inte deltar i befintliga nordiska integrationsprogram. Kartläggningen fokuserar på vilka faktorer som ligger bakom icke-deltagande samt hur deltagande kan stärkas.
Rapporten innehåller resultatet av kartläggningen av kunskap om kvinnor som har rätt att delta i de nordiska integrationsprogrammen men som inte gör det. Kartläggningen har gjorts genom dokumentstudier, intervjuer med relevanta aktörer och målgrupp samt fallstudier av etableringsfrämjande insatser utanför de reguljära programmen.
Av rapporten framgår bland annat:
Det finns många skäl till att kvinnor inte deltar i integrationsprogrammen. Vanliga incitamentshinder och direkta hinder är att de försörjer sig genom andra delar av socialförsäkringssystemet; att de har ett för stort omsorgsansvar; att de hindras av ohälsa samt att de befinner sig i utsatta positioner eller är utsatta för social kontroll.
Deltagande i programmen är delvis beroende av faktorer som ligger utanför programhuvudmännens uppdrag, exempelvis migrations- och bosättningslagstiftning, kulturella skillnader, omsorgstillgång och hälsa. Samtidigt ligger många områden inom ramen för vad huvudmännen har inflytande över, som information, stöd, och säkerställande av tillgängligheten av programmen för personer med varierande personliga förutsättningar.
Det finns ett stort behov av insatser som riktar sig till kvinnor som fallit utanför systemet oavsett om kvinnorna har fullfört ett introduktionsprogram eller inte. Kartläggningen visar att målgruppen – kvinnor som inte deltar i integrationsprogrammen – sällan utgör en prioriterad grupp när alternativa integrations- och etableringsfrämjande insatser utformas.
Oavsett bakgrund har många kvinnor i insatsernas målgrupp lågt självförtroende vad gäller sina förmågor och kompetenser. Motiverande aktiviteter är därför en nödvändig utgångspunkt för att deltagarna så småningom ska kunna komma ut på arbetsmarknaden i jobb där de känner sig självsäkra och trivs.
Alternativa insatser kan komplettera de reguljära integrationsprogrammen på de områden som identifierats som hinder för deltagande. Civilsamhällets roll, genom exempelvis ideella föreningar, bidrar till att målgruppen – som ofta saknar förtroende för systemet – får ett förtroende för insatserna. Samtidigt gör systemaktörernas deltagande att kvinnorna lättare kan komma vidare i systemet och få tillgång till det stöd och tjänster de har rätt till.
Studien belyser avsaknaden av dokumentation för målgruppen icke-deltagare. För ändamålsenliga och effektiva insatser för utrikes födda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden behövs fortsatta studier av förutsättningar för målgruppen att delta i integrationsprogrammen, orsaker till försenad start, uppehåll, avhopp och total frånvaro i olika nationella kontexter, samt behov av stöd från nationell och lokal nivå.
SHARE