Slututvärdering av Glasrikeuppdraget

I den här rapporten presenteras slututvärderingen av Glasrikeuppdraget (2012–2017) på uppdrag av Länsstyrelsen i Kronoberg. Utvärderingen bygger vidare på den halvtidsutvärdering som Oxford Research genomförde under 2016. Slututvärderingen består av en kartläggning av de insatser som finansierats och stöttats av Glasrikeuppdragets styrgrupp, en djupdykning i två av de större utvecklingsprocesserna (Glasets arkiv och samlingar samt saneringen vid före detta glasbruksområden), en analys av Länsstyrelsen i Kronobergs roll som samordnare av uppdraget samt förutsättningarna för fortsatt samverkan i utvecklingsarbetet efter regeringsuppdragets slut. Slutligen presenteras slutsatser, lärdomar och rekommendationer för det fortsatta utvecklingsarbetet i Glasriket. De huvudsakliga lärdomarna kan sammanfattas enligt följande:

• Glasrikeuppdraget har haft stor betydelse för genomförandet av flera stora utvecklingsinsatser. Uppdraget har även gynnat samverkan inom en rad områden där samverkan annars inte hade varit möjlig. Tydliga exempel är i arbetet med sanering vid före detta glasbruk, företagsstödet Glasrikesmiljonen, nätverket Swedish Glass Net samt den gemensamma satsningen på destinationsutveckling.
• Länsstyrelsen i Kronobergs län har haft en central roll i uppdraget och har tagit rollen som nationell, regional och lokal intermediär. I och med regeringsuppdragets slut försvinner delar av den regionsöverskridande samordningen, med risk för försvagad samsyn och försämrad operativ framdrift i pågående utvecklingsprocesser. Samtidigt har en god grund lagts för det fortsatta utvecklingsarbetet genom att kommunerna gått in som huvudmän för projekt.
• En enhällig samsyn finns kring saneringsarbetets absoluta vikt för att få till stånd ekonomisk strukturomvandling i Glasriket på lång sikt. Långsiktiga garantier behövs samtidigt för tillgången till finansiering och fortsatt engagemang från regionala och statliga aktörer för att arbetet med sanering inte ska avstanna. Förutsättningarna bedöms som goda för fortsatt samverkan kring Glasets arkiv och samlingar. Aktörerna i Swedish Glass Net behöver nu samla sig och enas kring en organisationsstruktur som drar nytta av medlemmarnas olikheter i arbetet med att prestera konkret resultat i form av insatser och aktiviteter.
• Glasrikeuppdraget har haft positiva effekter på den kommunala samverkan. Framtida kommunal samverkan bör utgå från gemensamma behov samtidigt som det finns en risk att samsynen kring den ömsesidiga vinningen påverkas negativt av att Glasrikeuppdraget avslutas. Fortsatt stöd från regionala och nationella aktörer är nödvändigt för att arbetet i de gemensamma utvecklingsprocesserna inte ska avstanna.
• De kommunala aktörerna har ett stort ansvar för implementeringen av de utvecklingsprocesser som initierats inom ramen för Glasrikeuppdraget. Kommunerna behöver samverka och investera såväl tid som ekonomiska resurser för att möjliggöra långsiktiga effekter av arbetet inom Glasriket. För hållbarheten i samverkan på lång sikt bör gemensamma behov i Glasriket som länsöverskridande region införas i kommunala och regionala styrdokument och strategier.